Skollös
Idag var jag ledig. Det var röd dag i åminnelse av grundaren av staden Córdoba. Därför applicerade bara den lediga dagen till invånarna i Córdoba. Det är väldigt mycket lediga dagar här. Jag tror inte jag hittills har gått en komplett skolvecka. Jag betvivlar också att jag kommer att göra det. Kommande vecka ska vi åka till Buenos Aires. Veckan efter det är jag ledig måndag och tisdag. Veckan efter det åker jag iväg på den sjutton dagar långa resan med Rotary till södra Argentina. När jag återkommer kvarstår bara tre veckor av skolan. Att någon av de skolveckorna kommer vara fem dagar långa betvivlar jag starkt.
Jag utnyttjade dagen ganska bra tycker jag. Först sov jag elva timmar. Alldeles utmärkt start. Efter åtskilliga sms på både spanska och engelska arrangerade jag för att möta några inne i stan. Att vi skulle ses ett par stycken var redan planerat sedan innan. Specifikationerna kring mötet hade dock aldrig klargjorts. Allt utvecklades dock väldigt bra. Lite förvirring och letande föranledde en megaträff av utbytesstudenter. Två tjejer från min skola hade inbjudit mig att vara med dem och deras kompisar idag. Jag tackade ja samtidigt som jag hade planer med andra. Utmärkt löste jag det genom att föra de två grupperna samman. På något vänster dök även en tredje grupp upp från okänd ort och av okänd art. Men inte klagade vi! Tillsammans ådrog vi, cirka tjugo utlänningar av varierande utseende, ganska många blickar. Men inte klagade vi! För första gången på väldigt länge talade jag svenska igen, med en kille som kom från Norge. Han kunde tala svenska. Det var ganska oklart varför det förhöll sig så. Jag trodde aldrig jag skulle förlora min svenska och jag har fortfarande inte gjort det. Men det var märkbart jobbigare att tala svenska nu. Jag fick seriöst anstränga mig emellanåt.
