Under strecket

***

Skälet till att vi ens åkte till Catamarca från början var för att besöka några av våra känner vänner från den så lyckade sydresan. Som Brooke påpekade när vi satt på bussen mot Catamarca. Det sätter saker i perspektiv när man reflektera över vad ni gjorde i samma stund som jag satt på en buss på väg mot norra Argentina med mina två vänner från USA och Schweiz. Runtom oss reste sig de kala bergen höga och värmen utanför var tryckande. Vi hade ingen aning om vad som väntade oss eller exakt var vi skulle bo. Det enda vi visste var att vi hade vänner som väntade oss. Vad gjorde ni i lördags kväll? Såg på julkalendern?

***

Att flytta från Sverige till Argentina och Córdoba var en glad överraskning för min ekonomi. Samma löjligt glada överraskning erfor jag när jag anlände till Catamarca. Skillnaden Córdoba-Catamarca var väl inte densamma som Sverige kontra Argentina, men nog så upplyftande. Det underlättade en hel del att hålla den utsatta budget jag hade för resan. Vi inledde vår första middag i billigt manér med en wurre och 0,5-liters cola för 11 kronor. Nu kanske ni lyfter på ögonbrynen och anser att min syn på billigt allt för mycket skvallrar Biblioteksgatan men jag vill informera er om att det var den största wurre jag någonsin sätt. Närmare bestämt rörde det sig om en isärskuren baguette med två korvar och upp till fyra olika tillbehör. Bild av varmkorven återfinns på Facebook.

***

När vi ändå är inne på temat Facebook och bilder så tänkte jag klargöra att den här bloggen inte kommer få så många fler besök av min Olympus bilder. Det går då okristerligt långsamt att ladda upp de 3 mb stora filerna. Istället kan ni åtnjuta kalaset på ovan nämnda hemsida. Det här beslut görs med antagandet att alla läsare även äger tillträde till mina bilder på Facebook. För de få oprivilegierade kan ett mail med bifogade filer komponeras om så önskas.

***

Återkomsten från den högst spontana men lyckade resan norrut blev desto mindre bekväm. Eftersom Catamarca denna tid på året har medeltemperaturer som inte understiger 25 grader lät jag bli att packa något varmt plagg. Att bussens luftkonditionering löpte amok och aspirerade på Gudrun 2.0 fick mig därför att frysa som en hund i den tunna t-shirt jag för tillfället bar.

***

Hemma väntade mig en sista avslutningsceremoni med skolan samt min klass studentskiva. Det var trevligt men slitigt. Kommentaren som inkom i föregående inlägg om hur min skjortkrage förhöll sig till kavajen förstod uppenbarligen inte att bilden var tagen som bevis på hur sliten jag var (därav den lätt grava stilmissen). Kommenteraren tycktes inte notera den löst hängande slipsen som frigjort sig från allt vad krage och skjorta heter. För en sober bild av mig den kvällen (läs sober med mode som kontext) hänvisar jag er än en gång till Facebook.