I obide
Ikväll var jag ute för tredje dagen i rad. Egentligen råder det väl inga större konstigheter kring detta eftersom två av dagarna var helg. Jag tyckte ändå det borde nämnas eftersom det ganska bra återspeglar det liv jag lever just nu. Skolan har för mig växlat ner till ett dagligt tidsfördriv. För de elever med akademiska ambitioner och tvång är denna sista tid på terminen den värsta. Varje dag fram till vi slutar har de examen i minst ett ämne. Eftersom jag inte får betyg i något ämne skriver jag så fåniga svar jag kan på proven och lämnar in det efter fem minuter. Idag resulterade det i att jag hade en och en halv lektion totalt sett. Det slår fredagens slackerdag med en halv lektion ungefär. Imorgon har jag engelskaexamen. Jag tror jag har en chans på högsta betyg där. Men jag låter allt vara osagt! Jag har ju inte pluggat något. Vad har jag gjort egentligen?
***
Idag, efter en snabb lunch hemma, tog jag en taxi med mina nyfunna nära vänner Maita och Naima in till city. Att splitta en remis (som är en annan form av taxi, exakt likadan med annan färg) mellan tre personer kostar mig ungefär två kronor mer än att ta bussen. Känns ganska värt. Splittat på tre kostar en tur in till stan runt 5 kronor per person. Känns ganska värt det också. Vi åkte in till stan för att fira Naimas födelsedag som ägde rum idag. Jag tyckte in hon utstrålade så mycket födelsedag egentligen. Jag har börjat prata om filmen The bid Lebowski med allt och alla. Tragiskt eller inte märker jag hur mitt liv alltmer börjar likna The Dude's liv. Hur ska vi tolka det? Min nya hippieväska i stickad lamaull ackompanjerad med mina idrottsshorts utan fickor som är det skönaste plagget jag kan bära i denna hetta ger mig oundvikligt en ganska slapp image. Mina solglasögon och en urtvättad Jimi Hendrix-tröja gör inte saken bättre. Jag har också blivit tjockare. Jag kanske borde köpa en matta och börja röka marijuana och bowla? Då skulle jag praktiskt taget leva The Dude's liv. Fast nej, mina solglasögon får mig att se ut som Walter. Det är både Antoine och jag överens om.
***
Okej, det här inlägget blev inte alls vad jag hade tänkt mig. Jag vet inte riktigt vad jag hade tänkt mig egentligen. Jag är för inaktiv tankemässigt om dagarna. Att faktiskt organisera tankarna kring ett tema och hålla sig till det fungerar inte länge. Min PowerPoint-presentation som jag måste göra om Sverige inför Rotary om två veckor kommer att gå åt helvete. Eller vad tror ni? Jag kanske tar upp The Dude igen... Utan att vara en bra förebild är han ju ändå en. Som The Dude säger: The Dude obides. Samma sak gäller för mig och Argentina; The George obides.
Kommentarer
Postat av: sebbe
Tjockare? Me LIKE
Trackback
