Under strecket

Okej, situationen som inträffade igår har verkligen gått över. Nu har mina föräldrar frågat mig ett femtal gånger om jag verkligen inte ska gå ut och om de inte kan ta mig någonstans. Min mamma beskyller även sig själv för min ovilja att lämna huset ikväll. Hon anser sig ha gjort mig osäker med dem efter att hon varit irriterad på mig. Jag står ändå fast vid mitt beslut. Ärligt talat så är jag ganska trött och har ingen större löst att gå ut. Jag har märkt hur de många möjligheterna till utgång gör att man inte springer efter fester som om det inte fanns en morgondag. Dessutom försöker jag hålla nere utgifterna något. De senaste tre månaderna har varit ganska kostsamma och min i förväg uträknade veckobudget har jag spräckt varje vecka. Så för att inte behöva tvätta bilrutor i gatukorsningarna den sista månaden i Argentina väljer jag att stanna hemma ikväll.