Spridda tankar
Imorse regnade det så Rafa och jag fick skjuts till skolan av Alicia. När bilen startade gick även radion igång. Sakta lämnade vi garaget och rullade ut på en gråmulen gata till tonerna av Bob Marley. Bladningen var lite konstig. Jag satt där i bilen och funderade på hur avgörande stämningen eller omgivningen kan vara för att en sorts musik ska kunna uppskattas. Mitt andra exempel på detta för dagen tar jag från eftermiddagen. Allmänt ofräsch satt jag framför datorn efter min tennisträning och hade inget bättre för mig. Jag skummade igenom mina spellistor på Spotify, ballade ur och satte på Ted Gärdestad. Återigen blev blandningen konstig. Denna gång var det något med Argentina och Jag vill ha en egen måne. Jag menar det finns ju inte så att det räcker till alla...
Att Sverige officiellt inte klassificerade sig till fotbolls-vm idag samt att Argentina gjorde det motsatta har fått mig lite nedstämd. Rotary pratade om det här med hemlängtan och att alla når en liten svacka efter två, tre månader. Jag tror jag har nått min, även om den bara berör ämnet fotboll och egentligen inte har något med hemlängtan att göra. Egentligen har jag ingen lust alls att vara i Sverige just nu. Och jag skulle gärna ha viljat att Sverige inte heller befann sig så jävla nära Sverige, åtminstone inte kommande sommar.
Vädret är tämligen bra här just nu. Jag har fått spridd information om att det snöade häromdagen i Stockholm. Jag har ännu inte fått något verifierat, men om så är fallet önskar jag skadeglatt er alla lycka till med slasken. Just nu är jag helt enkelt på sådant humör, förlåt...
Min lunch tillbringades idag på Jockey Club Córdoba som ursprungliga var någon herrklubb där man ägnade sig åt hasardspel och allmänt tidsfördriveri på rikt manér. Idag värdade den sekelgamla byggnaden en Rotary-lunch där jag var inbjuden. På Kungsholmen har treorna någon avslutningslunch som kallas "Gubblunchen". Jag vågar säga att jag nog fann dess like på södra halvklotet idag. Aldrig har ration män/kvinnor varit mig så ofördelaktig. Inte heller har den genomsnittligt förväntade kvarvarande livslängden varit mig så ogynnsam. Vi kan fastslå att Jorgelito i framtiden kommer försöka hålla sig borta från sådana testosteronfyllda tillställningar. Om det inte hade varit för att han gick miste om lite skola hade eftermiddagen kännts helt förspilld.
Nu ska jag tänka på mitt framtida välmående. Jag hoppas ni gör detsamma!
