Att vara i himlen därtill
Senaste och förmodligen den enda gången jag nästintill gråtit av lycka var när Ljungberg nickade in 1-0 mot Paraguay i VM i Tyskland. Den näst närmaste gången jag börjat gråta av lycka vet jag inte vilken det är. Avslutningen på kvällens match mot Ungern tror jag ändå aspirerar på att vara den gången. Jag ska låta utelämna matchreferat eller något sådant. Dels för att jag följde matchen via P4 och då inte har mycket än Ralf Edströms beskrivningar att gå på för närvarande. Sedan så finns det tidningar och dylikt som sköter analyserna mycket bättre. Istället tycker jag vi alla först ska ägna en tanke åt de länder som inte har Zlatan. Frågan är ju hur upprördSvenska Kyrkan egentligen skulle bli om vi redigerade om Fader vår-bönen till Zlatan vår. De verkar ju ändå ha övergett förhoppningarna om att hålla någon ortodox linje á la Vatikanen.
Eftersom jag fortfarande är i något så när chocktillstånd efter händelserna i Budapest får det bli ett kort utdrag från en av gårdagens episoder.
Inför gårdagsnattens fest sökte jag finna några minuters sömn. Jag behövde återhämta mig från två timmars fotboll samt en timmes tennislektion. I början av min siesta flöt allt på bra inne i det släckte rummet. Dörren var stängd och gardinen fördragen. Men någonstans halvvägs till REM gnisslade dörren till och sköts upp på glänt. In kom Santi med en visselpipa i munnen. Han ville visa hur hårt han kunde blåsa...i åtskilliga minuter.
Det är svårt att bli arg på honom. Man blir mer frustrerad. Det går ju liksom inte att klandra någon som ännu inte nått långt med sin analytiska förmåga. Bevis på detta blir dialogen som följde mellan Martín och Santiago efter att Martín lockat ut Santi ur rummet.
M: - Santi, du får inte blåsa i visselpipan i sovrummet. George försöker sova.
S: - Varför då?
M: - Han har varit vaken väldigt länge så han är väldigt trött nu
S: - Varför då?
M: - Han har spelat fotboll i skolan och varit på tennis så därför försöker han sova nu.
S: - Var?
M: - I sitt sovrum. Så gå inte in dit mer. Ska vi leta efter mamma istället?
S: - Ja!
M: - Men först borde vi nog tända lyset härinne så att vi ser något.
S: - Nej, jag vill leta efter mamma!
Kommentarer
Trackback
