Sliten men glad

Ar ater hemma i Córdoba efter en veckas hart schema. Jag befann mig i den nara staden Alta Gracia, dar Che Guevara vaxte upp, for en stor matfestival. Det dar kanske fick er att tanka pa overviktiga manniskor och slaffsiga korvstand. Det var inte helt sa aven om slaffsiga stand applicerade till viss del. Det var en kulturell matfestival dar mat fran olika delar av varlden visade upp och lats smaka pa. Hyffsat lik festivalen i Kungstradgarden varje sommar dar Stockholms matetablissemang bjuder pa overprissatt mat i en vecka.

Veckan hade arrangerats av Rotary vilket hade kunnat ha varit mattligt kul. Som tur var koordinerades vi av en helskon man som inte hade nagot emot sena kvallar och nattklubbar. Veckan blev darfor mycket slitigare och tiofalt mycket roligare. Nu ska jag vaxla ner lite i en vecka for att vara fulladdad kommande helg da jag ska aka pa tre dagars rockfestival med mina vanner. Det ror sig om Cosquin Rock som kan liknas vid Love&Peace eller Hultsfred, med andra ord tre dagars lag levnadsstandard och bra musik.

Min framtid har i Argentina ar fortsatt ovis. Jag har annu inte tagit tag i min fortsatta studiesituation vilket jag dock inte har nagon bradska med. Markligt nog verkar inte heller Rotary ha nagon bradska med ett besked fran mig. I slutet av februari har jag hort att en stor Rotarytraff ar att vanta, men ingen definitiv information har kommit annu om det. I mars har jag for avsikt att resa en vecka till Chile och halsa pa en utbytesbekant som bor i Santiago. Mest intressanta framtidsplanen just nu ar anda de planer som finns om en odyssey genom Sydamerika i slutet av utbytesaret. Denna skulle ske tillsammans med mina tva utlandska vanner Antoine och Dylan. Det ar langt kvar till att nagot sadant blir verklighet, men vi har i alla fall skridit till verket och hoppas nu pa framgang.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0